Bloggen om och för friskolor!

Bullerbyn

2010-07-07T12:48:00.001+02:00

Ett seminarium igår anordnades av AFA försäkring och handlade om buller i förskolan. De har ett spännande forskningsprojekt där man tittat på vilka bullerdämpande åtgärder som faktiskt funkar.

Resultaten är inte riktigt färdiga än, de ska bli spännande att se. Klart är i alla fall att de sk ljudöronen man sätter upp ibland (ni vet de där som blinkar i trafikljus beroende på decibel) är helt verkningslösa.

I publiken satt em inspektör från Arbetsmiljöverket. Hon tyckte sig ha observerat att enskilda förskolor i synnerhet och "I ur och skur" i synnerhet hade väldigt lite problem med buller.

- Posted using BlogPress from My iPhone

Intressant om resurser

2010-07-06T13:22:00.001+02:00

I går hade SKL ett intressant seminarium som handlade om livet efter avtalsrörelsen.

Man passade också på att dela ut en av sina senaste rapporter; "Bra måste bli bättre". I dem kan man läsa följande om resurser:
"När elever inte får tillräckligt med stöd handlar det oftast om brister i organisation och kompetens. Att skjuta till mer pengar ändrar i sig inte dåliga arbetssätt. Tvärtom kan mer resurser ibland släta verkliga problem, istället för att verksamhetens behov och effektivitet analyseras och åtgärdas."

Verkligen tänkvärt!
- Posted using BlogPress from my iPhone

På plats i Almedalen

2010-07-06T13:14:00.001+02:00

Vi är såklart på plats under Almedalsveckan och bloggar lite då och då.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Och hur tänkte de här?

2009-05-14T19:47:00.003+02:00

En återkommande undersökning av skånska attityder har gjorts vartannat år sedan 2004 av SOM-institutet. Nu finns intervjuresultaten för 2008.
En frågar handlar om vilken kommunal service man i första hand skall dra in på. Alla tre hittills utförda mätningar har friskolor kommit top på den listan.
Och andelen som tycker det har ökat från 18 procent 2004 till 28 procent i höstas.

Ett intressant besparingsförslag. Om de inte vill att de elever som i dag går i friskolor ska lämnas under undervisning så måste kommunerna sköta den. Och kommunens bidrag till friskolorna är maximalt lika med den egna snittkostnaden. Det blir alltså minst lika dyrt att ta hand om friskolornas barn i kommunal skola.

Andra bloggar om: friskola, SOM-institutet, Skåne

Tänkte inte på det?

2009-05-14T19:35:00.002+02:00

Skådespelaren Stellan Skarsgård, nu aktuell i Änglar och demoner, passar på att åter angripa friskolor, i alla fall konfessionella. Han tycker tydligen det är förfärligt att skattemedel ska betala "religiösa friskolor".
På honom låter det som någon annan betalar för dessa skolor.
Men nog betalar väl föräldrarna till barnen som går där också sin skatt?
Tänkte inte på det, eller?

Andra bloggar om: Stellan Skarsgård, konfessionella friskolor, friskolor

Lika men ändå så olika...

2009-04-26T09:55:00.002+02:00

Sydsvenskan skrev igår apropå Moderaternas kommunala rikskonferens om hur olika verkligheten för friskolor kan te sig i kommunerna - även om de styrs av samma parti.

Läs även andra bloggares åsikter om friskolor, skolskjuts, moderaterna, skolor

Stora skillnader mellan muslimskt profilerade skolor i England och Sverige

2009-04-26T08:03:00.006+02:00

Om en muslimskt profilerad skola i England – hypotetiskt sett – skulle ansöka om att få starta en likvärdig skola i Sverige, så skulle de få avslag på sin ansökan, förklarar Åsa Brattlund i sin avhandling i internationell pedagogik som lades fram vid Stockholms universitet fredagen den 24 april. Den skulle helt enkelt anses som alltför konfessionell. I de muslimskt profilerade skolorna i England präglas hela undervisningen och även rasterna av islam. Hur konfessionella skolor kan vara handlar mycket om i vilket land de verkar, visar Åsa Brattlund i sin avhandling.

Åsa Brattlund menar också att de svenska muslimskt profilerade skolorna i Sverige i och för sig skulle kunna etablera sig i England, men förmodligen inte få några elever - eftersom de skulle anses alltför sekulära. På den punkten fick hon under försvaret av sin avhandling lite mothugg av opponenten professor Geoffrey Walford. Han är verksam vid University of Oxford, och en ledande auktoritet inom området konfessionella skolor. Han trodde visst att de svenska muslimskt profilerade skolorna skulle kunna lyckas i England - just för att de är så sekulära.

Avhandlingen, som har titeln "What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden", har gjort en grundläggande och omfattande analys av fyra skolor med muslimsk profil - två i Sverige och två i England - och visar att skillnaderna mellan muslimskt profilerade skolor i Sverige och England är stora. Den grundläggande orsaken ligger i de ramar som satts upp som villkor för att få tillstånd att starta och driva en skola med en konfessionell inriktning i de olika länderna.

Läs även andra bloggares åsikter om Åsa Brattlund, muslimska friskolor, konfessionella friskolor, friskolor, skolforskning

Barometern håller med oss

2009-04-25T18:46:00.002+02:00

Kalmartidningen Barometern har också i ett stick på ledarsidan noterat ologiken i Hultsfred:

Stelt i Hultsfred
Lärarnas Riksförbund i Hultsfred protesterar
mot den planerade friskolan.
Den skulle vara ett hot mot de låg- och
mellanstadieskolor som redan finns.
Mellan tio och femton kanske måste
varslas, säger en företrädare för förbundet
i radio. Lite underligt är ju resonemanget.
Om nu för det första så
många föräldrar skulle välja att flytta
sina barn från kommunens skolor, säger
det inte något om hur föräldrarna
uppfattar dessa? Om valfrihet är ett
hot, hur är då egentligen den ”hotade”
verksamheten?
Och för det andra – barnen blir ju
inte färre i kommunen bara för att friskolan
startar. Den behöver också lärare.
Skulle det vara helt otänkbart för
alla kommunanställda lärare att söka
sig till den nya friskolan där elever finns
i stället för att stanna kvar i kommunen
och bli varslade? (Barometern 23/4)

Andra bloggar om: friskolor, Lärarnas riksförbund, Barometern, varsel

Men hur tänker han?

2009-04-21T15:37:00.002+02:00

I Virserum (Hultsfreds kommun) planerar samhällsföreningen tillsammans med Prolympia (ägt av Ultra Education) att starta en friskola 2010. Ansökan till Skolinspektionen är inskickad.

Vi har tidigare skrivit om det mycket märkliga fenomenet att det varnas för varsel i kommunen när friskolor öppnar. Jovisst, så är det ju. Försvinner elever så behöver man dra ner på antalet lärare. Men en friskola behöver ju också lärare, arbetstillfällena finns kvar men hos en annan huvudman.

Detta verkar Åke Berg från Lärarnas Riksförbund ha missat. Han varnar nu för att en friskola i Virserum får negativa konsekvenser för medlemmarna. 10-15 måste troligen varslas? Jaha. Och var tror Åke Berg att friskolan får lärare i från? Mars? Nej, är de lärare som varslas något att ha så har de en ypperlig chans att testa en annan arbetsgivare. Fast det kanske bara är kommunen som räknas?
Läs även andra bloggares åsikter om Virserum, friskolor, Lärarnas Riksförbund

Därför måste barnomsorgen reformeras

2009-04-02T22:18:00.003+02:00

Nu är vi lite sena med tipset, men i slutet av januari skrev nedan nämnda Patrica tillsammans med Billy McCormac en mycket bra artikel på Newsmill om förskolan och dess framtid. Läs här.
Andra bloggar om: Timbro, förskolor, Patricia Kimondo, Billy McCormac

Befria förskolan!

2009-04-02T10:01:00.000+02:00

Morgonen tillbringades med ett intressant frukostseminarium på Timbro med rubriken "Befria förskolan". Fredrik Johansson har tillsammans med hjälp av Patricia Kimondo skrivit en rapport kring hur man kan skapa en barnomsorg på föräldrarnas villkor. Nalin Pekgul var också med i paneldiskussionen. Det blev ett intressant samtal som jag återkommer till när jag kan blogga fram datorn istället för mobilen. Tills dess finns rapporten att ladda ner på Timbros hemsida. www.timbro.se

Intressant om kunskapsmätningar.

2009-04-01T16:30:00.001+02:00

Ett av dagens seminarier på Skolportens rikskonferens handlade om internationella kunskapsmätningar. Daniel Pettersson har skrivit en avhandling kring hur de fungerar och vad de får för resultat. Intressant sammanfattning och jag ska definitivt hem och läsa avhandlingen. För er som är intresserade kan den hittas via www.skolporten.com.

Var är politikerna?

2009-04-01T15:10:00.001+02:00

Sitter på Skolportens rikskonferens om aktuell skolforskning. 2 intressanta dagar med spännande seminarier för oss som vill hålla oss uppdaterade om intressanta rön och avhandlingar. En hastig blick på deltagarlistan avslöjar dock något spännande. Massor med skolfolk; rektorer, utvecklingsledare, förvaltningstjänsteman osv. Men inte en enda politiker! Märkligt!

Friskolans vinst, en vinst för alla

2009-03-30T08:48:00.003+02:00

En nuvarande elev och en före detta elev på Växjö Fria Gymnasium skriver i Smålandsposten om varför vinstintresset behövs i friskolorna.

Utan nytänkande individer och skolföretag som vågar satsa på sina
utbildningsvisioner stannar den svenska skolans utveckling. Vi tror på en modern
gymnasieskola där morgondagens elever har rätt att välja mellan olika
högkvalitativa alternativ. Det är en vinst för alla, oavsett vilken skolform man
väljer.

Läs även andra bloggares åsikter om Friskolor, vinst, Växjö Fria Gymnasium

Den eviga fråga om segregationen....

2009-03-16T15:05:00.003+01:00

Då och då hör man röster som klagar på att friskolorna segregerar eleverna. Vi har tidigare skrivit om att vi i många fall tvärtom motverkar detta. Läs här.

I Uppsala har man en riktad skolpeng, så att de barn som har störst behov också får mest pengar. Gott så. Nu har då Uppsala Nya Tidning noterat att friskolorna verkar dra till sig mest av de resursstarka eleverna. Vi vet av egen erfarenhet att detta inte är normalfallet i alla kommuner, långt därifrån. Läser man vidare i artikeln så ser man också att bilden inte heller i Uppsala är så entydigt, utan att det finns variationer utifrån bostadsområde.

Det handlar alltså snarare om det fria skolvalet än friskolorna. Detta framhävs också i en intressant artikel från Svenskt Näringsliv. Doktoranden Jenny Kallstenius, vid Stockholms universitet har skrivit en studie om skolvalfriheten:

Förbjud alla populära kommunala skolor! De bidrar till segregationen! Så borde
det låta från dem som vill förbjuda friskolor av det skälet. Många som väljer
bort sin närbelägna skola gör det nämligen för ett annat kommunalt alternativ.

För den som vill läsa mer kan studien laddas ner här.

Tillbaka till UNT. Det blir riktigt spännande när Anders Lindbom, docent i statskunskap vid Uppsala universitet redogör för sina resultat. Han har genom datakörningar undersökt hur segregationen skulle se ut om det inte fanns några friskolor:

Elever placerades fiktivt i de skolor som låg närmast deras bostäder, det vill
säga som det fungerade innan friskolor tilläts 1992. Sedan jämfördes med vilka
skolor eleverna faktiskt kom att gå i. Slutsatsen var att den ökande
segregationen i skolorna inte i förs-ta hand beror på det fria skolvalet utan på
att segregationen mellan olika bostadsområden ökat.

Läs även andra bloggares åsikter om friskolor, Uppsala, Svenskt Näringsliv, Jenny Kallstenius

Friskolorna anställer faktiskt!

2009-03-12T09:09:00.003+01:00

De senaste dagarna har det varit en hel del skriverier om att det varslas lärare i kommunerna. Stora rubriker och oro för besparingar. Men är det verkligen lågkonjunktur och allmänna besparingar det handlar om? Den som verkar ha kommit bort i alla dessa artiklar är att det dels handlar om ett vikande elevunderlag, och då är det ju helt rimligt att dra ner på antalet lärare. Så gör man ju i vilken verksamhet som helst. Det vikande underlaget beror dels på att kullarna minskar, men också på att friskolorna ökar.

En del kommuner har helt enkelt insett att de måste rätta munnen efter matsäcken. Minskar antalet elever så minskar antalet lärare. Startar en friskola kommer förmodligen ett antal elever att gå dit. Dessa friskolor behöver faktiskt också lärare. Och de anställer. Lärare har numera en arbetsmarknad som inte bara består av kommunala skolor.... Den enda artikel som jag sett på detta tema, och som faktiskt talar om att många friskolor planerar nyanställning, är i Skolvärlden.

Friskolor gör skolan mer uppskattad

2009-03-11T08:45:00.001+01:00

Skolor och barnomsorg får högre betyg för tillgänglighet än andra välfärdsområden, kan det bero på annat än friskolorna och de fristående förskolorna? Den frågan ställer Maria Rankka och Thomas Idergard i en Newsmillartikel. Kan läsas här.

Framförallt tillgången på skolor och förskolor får höga betyg i den mätning som Novus Opinion gjort för Timbro. Men även kvaliteten.

Inget 100-procentigt bevis kanske, ingen "rykande revolver", men ändå ett nytt indicium på att friskolereformerna fungerar. Med de nya förslagen till medelsfördelning kanske ännu bättre.

Andra bloggar om: friskola, friskolr, Timbro, Maria Rankka, Thomas Idergard, Newsmill, valfrihet

Är det friskolorna eller valfriheten som är problemet?

2009-03-09T16:40:00.005+01:00

I DN kunde man idag läsa den tredje delen i tidningens artikelserie om "Den nya skolan". Rubriken lyde "Friskolor konkurrerar ut kommunala". En grafisk bild längre ner på sidan visar hur de 841 barnen i en stadsdel i Farsta väljer, den har rubriken "Alltfler grundskoleelever väljer friskola". Det är möjligt att det är så, men de allra flesta eleverna väljer faktiskt en annan kommunal skola än den som ligger närmast där de bor. Totalt valde 255 elever att gå i en annan kommunal skola (i stadsdelen eller utanför) medan 225 valde en friskola. Den kommunala Hökarängskolans konkurrerar således framför allt med andra kommunala skolor.

Valfrihet i skolan förknippas ofta bara med möjligheten att välja friskolor, när det handlar om möjligheten att välja skola överhuvudtaget - kommunal eller fristående. Ibland undrar jag om vi hade haft samma infekterade debatt som den vi har idag om friskolor inte hade funnits, utan valfriheten bara hade handlat om att kunna välja en annan kommunal skola?

Men vad är alternativet?

2009-03-09T15:57:00.003+01:00

Foto: www.fotoakuten.se

I Dagens Nyheter går för tillfället en artikelserie om skolan i Stockholm. Intressant läsning, men en smula ensidigt kanske. Friskolorna framstår som syndabockar som bidrar till utarmningen av den kommunala skolan - ekonomiskt såväl som på de duktiga eleverna.

Dagens artik el spinner vidare på detta tema. Pappan som är lärare i en kommunal skola beklagar sig över vad som händer när de duktiga eleverna försvinner från klassrummet. Att förväntningarna då sjunker på de kvarvarande eleverna. Men vad menar han är alternativet? Tillbaka till det gamla systemet där man blev placerad i en klass och aldrig fick byta - inte ens om man vantrivdes hur mycket som helst?

Och så det eviga tjatet om att vi pga friskolorna inte har likvärdiga skolor. Menar man på fullt allvar att vi hade det förut? När alla gick i skola i sitt segregerade bostadsområde? Knappast...

Det vore ju helt fantastiskt!

2009-03-04T15:32:00.003+01:00

Vi har ju då och då skrivit om att det nog är dags att konkurrensutsätta lärarutbildningen för att komma till rätta med de återkommande kvalitetsbekymmer som de verkar dras med.

Nu har då äntligen en friskola tagit saker i egna händer. Lycka till!

Läs även andra bloggares åsikter om lärarhögskolan, lärarutbildningen, friskola

Äntligen börjar det hända något!

2009-03-04T15:12:00.002+01:00

Det är nu 3 år sedan riksdagen uttalade att friskolor skulle kunna överklaga felaktiga beslut om bidragsnivåer etc genom sk förvaltningsbesvär (istället för laglighetsprövning som vi har idag).

Vi har väntat, och väntat, på att detta skall bli verklighet. Det sker nämligen rätt så ofta att kommunerna ute i landet tricksar med bidragen till friskolorna. När de sedan överklagar till Länsrätten med hjälp av laglighetsprövning är ju det ett mycket trubbigt instrument, för det rätten gör är ju då bara att upphäva det olagliga beslutet. Och så flyttar kommunen på ett kommateckan och fattar ett nytt felaktigt beslut. Så där kan man hålla på i många år. Under tiden håller kommunen alltså inne de pengar som friskolorna är berättigade det. Häromdagen var det ett typiskt exempel på detta i Stenungsund.

Nu verkar det faktiskt äntligen vara dags! Regeringen har idag skickat förslaget om "Offentliga bidrag på lika villkor" på lagrådsremiss. Läs mer på utbildningsdepartementets hemsida. Det beräknas gälla från årsskiftet.

I detta förslag finns då äntligen förvaltningsbesväret med. På tiden!

Sen finns det en hel del annat smått och gott i förslaget. Det mesta är utmärkt - som tex det tydliga uttalandet att sk skolpliktsavdrag skall inte finnas. Alls. Det är skönt, för många kommuner ägnar sig åt att hålla in stora summor pengar denna väg.

Läs även andra bloggares åsikter om förvaltningsbesvär, friskola, regeringen

Bra från moderaterna

2008-08-08T21:40:00.002+02:00

Moderaterna har vaknat till i skoldenbatten. Fram till nu har ju folkpartiet i kraft av att de står för utbildningsdepartementet fått agera ostört, vilket kanske inte i vartenda avseende varit bra.

De moderata skolpolitikerna Margareta Pålsson och Mats Gerdau presenterar nu en rapport där man visar att kvalitet kan vara frihet minst lika mycket som kontroll och centralstyrning. Rapporten kan laddas ner från moderaterna. Läs i SvD också.

De föreslår friare ramar för kommunal skolor och en rad förbättringar för friskolorna. Allt kombinerat med ökad kvalitetskontroll.

Det är bra om Pålsson och Gerdau i debatten kan påpeka att kvalitet är att uppnå mål och ha rutiner för kvalitetssäkring, inte att man bedriver utbildningen på ett särskilt sätt. De glöms rätt fort bort när regeringens skolpolitik präglas av att allt blir bra om mobiltelefonerna stängs av, mössorna hängs i korridoren och lärarna måste ha en stämplad licens.

Debatten i bloggosfären har redan börjat, vi upptäcker att moderaternas skolungdomar har en blogg med det tjusiga namnet: "Fria skolor ger fria elever". Läs den här!

Mest ursinne väcker tydligen förslaget att kommunerna inte ska kunna förhala friskolors tillstånd full så länge. Men det borde var och en inse att det är orimligt att, som i dag, behöva ansöka om tillstånd 16-20 månader före skolstarten. Den tiden borde minst halveras!

Andra bloggar om: skola, friskola, friskolor, skolpolitik, moderaterna, Mats Gerdau, Margareta Pålsson, moderat skolungdom

"Fri folkhögskola bra -fri skola dåligt"

2008-07-25T10:20:00.002+02:00

Rötmånadshistorien om SSU och friskolorna rullar på. Sedan förra inlägget har SSU-are i Stockholm hunnit följa västgötarna i fotspåren och lagt in en ny skämtansökan om att starta friskola.

Men dessutom har förra SSU-ordföranden Anna Sjödin hunnit bli vikarierande rektor för Vindelns folkhögskola. Läs i Västerbottens folkblad och SvD. Pikant nog är Vindelns folkhögskola drogfri...

Huvudman för just denna folkhögskola är Västerbottens landsting, men de flesta folkhögskolor är enskilda och ett antal har faktiskt SSU som delägare. Ändå bedriver de allmänna kurser som uppbär skolpeng från staten, är högskolemeriterande och berättigar till statliga studiemedlel.

Till Svenska Dagbladet säger Anna Sjödin:

Jag har alltid tyckt att folkhögskolor är någonting att värna om och till den här söker verkligen folk från alla åldrar och miljöer. Det ska bli fantastiskt roligt

Man kan inte annat än undra över varför SSU tycker att just folkhögskolor är bra medan friskolor är dåligt.

Andra bloggar om: skola, friskolor, friskola, fölkhögskolor, Anna Sjödin, SSU, Vindelns folkhögskola

Reaktion mot likriktning

2008-07-17T12:15:00.005+02:00

På politikerbloggen gör moderaternas skolpolitiska talesman Margareta Pålsson ett välbehövligt tillrättaläggande. Debatt här. Tydligen ställer sig moderaterna sig inte utan vidare bland dem som ser förstatligande och likriktning av skolan som en lösning på dagens problem.
Det är lätt att förstå varför, staten är helt enkelt inte särskilt bra på att driva verksamhet - eller på att vara en bra arbetsgivare.

Snarare är det mer lokal frihet som behövs - om än med tydliga mål för undervisningens kvalitet.

Andra bloggar om: , skola, friskola, statliga skolor, Margareta Pålsson, moderaterna, skolpolitik

Rötmånad i förtid

2008-07-15T19:35:00.003+02:00

Det är mer än en vecka tills rötmånaden traditionellt börjar, men en rötmånadshistoria har redan dykt upp:
SSU kampanjar igen genom att skicka in en ansökan om att starta en "socialistisk" friskola, byggd på det socialdemokratiska partiprogrammet.
Bakom ansökan står denna gång SSU Södra Älvsborg.
Läs i DN, Borås Tidning, GP.

Skälet är att driva med friskolor, och i synnerhet så kallade konfessionella friskolor. Men skjuter förstås bredvid målet.

Om SSU lyckas uppfylla de formella krav som finns, och om några familjer är beredda att låta SSU stå för barnens skolgång, då ska man givetvis få starta och driva skolan.

Det är ju faktiskt så att det inte skulle vara första gången som SSU är med och driver delar av det allmänna undervisningssystemet. Visserligen har SSU:s egna kursgård Bommersvik nu mest casinokvällar och teambuilding när de inte utbildar de unga SSU:arna, men åtskilliga av de svenska folkhögskolorna har startats inom arbetarrörelsen och då ofta med SSU som aktiv deltagare. En del drivs fortfarande så.

I trakten av Borås finns till exempel Viskadalens folkhögskola. Som synes på hemsidan bedriver flera utbildningslinjer som leder till universitetsbehörighet och berättigar till studiemedel, men är också en naturlig plats för de unga SSU:arna. Här kan man till exempel läsa hur gärna Solveig Kjörnsberg rycker ut och talar för SSU på Viskadalen. Solveig är faktiskt den som i SSU-ansökan ska bli rektor för den röda friskolan. Lycka till, säger vi.

Viskadalens folkhögskola drivs sedan 80 år av Föreningen Västra Sveriges Arbetares Folkhögskola, som också driver ett antal andra av arbetarrörelsens folkhögskolor - flera i Göteborg faktiskt. Bland medlemsorganisationerna i denna förening , och alltså delägare i bland annat Viskadalens folkhögskola hittar man - tadam! - Södra Älvsborgs SSU-distrikt!

Så nog får SSU-distriktet redan del av skolanslagen, förutom de skattepengar som fördelas som stöd till politiska ungdomsorganisationer.

Varför tycker man egentligen att det skulle vara en stor nyhet att de ansöker om att också driva friskola? (Även om man kan betvivla att de får så många elever...)

Andra bloggar om: skola, friskola, friskolor, SSU, SSU Södra Älvsborg, Viskadalens folkhögskola, folkhögskolor, politik

Kommunala friskolor igen

2008-06-14T12:36:00.002+02:00

Kommunala friskolor har blivit heta igen efter en dom i regeringsrätten.

Till exempel sände Dagens eko ett långt inslag i dag.

Och självfallet är det intressant med decentralisering av ansvar för måluppfyllelsen även inom den offentliga skolan. Nog kan det behövas lite nytänkande från golvet även i den.

Men skillnaden mot en vanlig friskola är att de som driver en kommunal friskola inte riskerar något, kommunen går inte i konkurs om föräldrarna ogillar skolan. Därför är kommunala friskolor inget alternativ till friskolor, vilket en en del tycks tro. Men självfallet inget fel heller.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, skolan, kommunala friskolor

Varför skulle staten klara detta?

2008-05-26T13:01:00.002+02:00

En del ser lösningen på skolan problem i ett "förstatligande", det vill säga att ansvaret för skolan åter skulle ligga på staten. Bland tillskyndarna är Saco-lärarna i Lärarnas riksförbund, som hade kongress i helgen.
Också utbildningsminister Jan Björklund är som vanligt intresserad av att att öka rikspolitikernas detaljstyrning av skolan.

Detta trots att mycket lite talar för att det leder till en förbättring, och en hel del fakta tyder på att staten inte riktigt klarar av det där att hantera verklig verksamhet. Man behöver bara se på försvaret.

Nu får LR svar på tal: I GP går moderaten Mats Gerdau tillsammans med TCO.lärarna och Svenskt näringsliv emot idén. Och i Kvällsposten gör Margareta Pålsson, en annan av moderaterna ledande skolpolitiker, tummen ner.

Det gör de rätt i.

Andra bloggar om: skola, friskola, statlig skola, LR, lärarförbundet, svenskt näringsliv, Margareta Pålsson, Mats Gerdau

Rätt håll

2008-05-22T21:15:00.003+02:00

Det blev milt sagt starka reaktioner! På 80-talet var det nytt och konstigt, men idag är det normalt. Det är lite häftigt, en del trodde att vi var en dagslända, men nu har vi hållit på i 20 år. Folk har vant sig vid vår förskola.

Birgitta Björkman i Västerviks Tidningen vid 20-årsjubileet för Josuaförsamlingens kristna förskola i Gamleby. Ja, "folk" har nog vant sig, men har alla politiker det?

Andra bloggar om: , förskola, Gamleby

Ämneskunskaper då?

2008-05-07T13:15:00.003+02:00

Det har varit debatt om lärutbildningarna i Malmö, och rapporterar Sydsvenskan att radikala förslag framfördes. Maria Sundkvists, dekan och chef för lärarutbildningen vid Malmö, förklarade att det inte spelar någon roll vilka grundkunskaper en lärarstudent har:

Slopa intagningskraven, låt alla börja på lärarutbildningen och jag lovar att vi ska göra bra lärare av samtliga.

Allt en lite konstig uppfattning. Det är förvisso sant att lärares engagemang betyder enormt mycket, men för att lära ut något måste man rimligen själv kunna det man lär ut. Att någon utan ämneskunskaper skulle kunna bli en bra lärare i ämnet förefaller kräva något mer bevisning. Men det säger en hel del om lärarutbildningarna.

Andra bloggar om: , skola, lärarutbildning, lärarhögskolor, Malmö, Malmö högskola,

Lika villkor tydligen inte riktigt lika

2008-05-06T21:03:00.003+02:00

Skolverket är i ett nyhetsbrev bekymrat över att det tydligen blir konkurrens på olika villkor när friskolor får startas på lika villkor som kommunala. Nyhetsbrevet hittas här.
Skolverket sprider där uppfattningen om att de kommunala skolorna har extra kostnader för att de är tvugna att ta hand om "alla elever". En omständighet som ju en statlig utredning för inte så många veckor sedan fann vara felaktig. Borde inte skolverkets uttalanden vila på saklig grund?

De stora problemen för de kommunala skolorna framgår dessutom av nyhetsbrevet. Birgitta Fredander, chef för tillståndsgivningen förklarar:

I de kommunala skolorna finns en större tröghet än i de fristående skolorna. De kan få dras med stora kostnader för personal och lokaler under lång tid.

Jajamensann, så är det allt. Men varför det skulle vara osjyst, att friskolor hanterar elevbortfall som företag brukar hantera kundbortfall medan de kommunala skolorna inte är vana vid det, framgår inte.

Den kommunala skolbyråkratin får väl lära sig av friskolorna!

Andra bloggar om: skola, friskola, Birgitta Fredander, skolverket, konkurrens

Den svenska sjukan

2008-05-06T20:30:00.003+02:00

I Malmö diskuteras just ju att stadens "starke man" Ilmar Reepalu (s) återigen uttalat sig för att eleverna ska betygsätta sina lärare - vilket sedan kunde användas i lönesättningen. Läs här.
Lärarfacken och den moderata oppositionen rasar, ståndpunkterna går i sär bland de elever, lärare och rektorer som Sydsvenskan talat med.

I en artikel i Sydsvenskan som inte finns med på internet framgår att minst en friskola tillämpar utvärdering av eleverna. Vi känner till fler.

Och är inte det hela tanken med friskolor: Man kan utveckla metoder och företagsledning, och olika sätt för kvalitetsmätning, men varenda skola behöver inte göra likadant - det som kan kallas den svenska sjukan.

Andra bloggar om: betyg, MAlmö, Ilmar Reepalu, friskolor, skola, friskola, lärarbetyg, mångfald

SOM man frågar

2008-04-23T15:48:00.003+02:00

Dagens Eko lyfter en nyhet ur vårens SOM-undersökningar om att friskolan skulle tappa anhängare. Läs här.
Därmed har man fått veckans negativa nyhet om friskolor, vilket får sägas hålla kvoten uppe - och samtidigt är en förklaring till dessa siffror.
Enligt SOM-institutets siffror var det 22 procent fler som var negativa till att "satsa på friskolor" än som var positiv, värst var det i vänsterpartiet där de negativa ledde med 46 procent. Nästan 20 procent tycker också att friskolor är ett bra område att "spara pengar på".

Mest visar detta ett problem i "marknadsföringen", framför allt till dem som inte kommer i kontakt med friskolor. Myten att en friskola "kostar" och utarmar den kommunala skolan sprids av många, och är förstås helt falsk: En elev kostar beroende på var han går, om en försvinner med sin skolpeng så har man fortfarande lika mycket pengar per elev.

Påståendet att fler är negativa motsägs dock av den ständigt växande marknaden för friskolorna. En större andel går för varje år i friskola, vilket också har gett den positiva effekten att kommunala skolor rykt upp sig. Och det är hur folk verkligen väljer som säger

Vänsterpartiet och dess ledare Lars Ohly är emot friskolor i princip, Ohlys dotter väljer ett fristående gymnasium för att det passar henne bäst. Vi tror inte att Lars har skällt ut henne för det. Men det borde kanske ge honom en tankeställare.

Andra bloggar om: , skola, friskola, SOM-institutet, Lars Ohly

Friskola i PISA-undersökningens topp!

2008-04-11T21:06:00.003+02:00

Björklund förfäras då och då över att Sverige tappar mark i Pisa-undersökningarna.

PISA står för Programme for International Student Assesement och är ett OECD-projekt. Det genomförs vart tredje år och har deltagare från 57 olika länder i alla världsdelar. PISA undersöker hur det deltagande ländernas skolor har förberett sina femtonåringar för att möta framtiden. Man testar elevernas förmågor inom fyra områden; matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning.

Det visar sig dock att en svensk friskola ligger i topp. Montessoriskolan Floda Stäteri har fantastiska resultat. Deras 28 niondeklassare ligger helt enkelt i toppklass!

Den största framgången visade sig kanske i naturvetenskap, ett ämne där
trenden har varit att den svenska skolan gått tillbaka i jämförelse med andra
länder. Resultatet för skolan i Floda räckte till en tredjeplats
internationellt, när man jämför det med alla deltagarländers
genomsnittsresultat.

Det intressanta med denna skola är dels att det är en Montessoriskola, vilket ju bland annat innebär att de jobbar helt annorlunda än den katederpedagogik som Björklund ivrar för. Men ännu mer intressant är att man inte har betyg. Inte ens för niorna. Man jobbar uteslutande med omdömen.

Kanske dags för Björklund att göra ett studiebesök?
Andra bloggar om: PISA, friskolor, friskola, Björklund, Jan Björklund, betyg

Välkommen till verkligheten...

2008-04-10T15:31:00.003+02:00

I Lund har nu direkt skolpeng införts på alla skolstadier utom gymnasiet. Nu är det äntligen dags även för denna reform. Det kommer att innebära att det faktiskt blir lika villkor mellan de kommunala gymnasieskolorna och friskolorna. Man får betalt för de elever man har, varken mer eller mindre.

Detta har då orsakat visst rabalder bland de kommunala skolorna. Lärarfacken protesterar bland annat och hävdar att det kommer att leda till besparingar.

Kennet Flenmark pekar på att skolans kostnader är fasta oavsett om antalet
elever i en klass växlar under läsåret. Elevpengen skulle därför skapa en stor
ekonomisk osäkerhet. Anledningen till att gymnasieskolornas ekonomi skulle
försämras med en elevpeng är att antalet elever brukar minska under året.

Fasta kostnader? Hur tror han att vi gör i friskolorna? Jag föreslår att Kennet går på lite studiebesök på kommunens fristående gymnasieskolor så får han se hur det funkar i verkliga livet?

Mats Gerdau (m) påpekar också mycket riktigt att om det är så att den kommunala skolan skulle förlora pengar på det nya systemet så betyder det i praktiken att dagens system bryter mot skollagen.
Andra bloggar om: lund, friskola, skolor, skollagen

Till och med SSU

2008-04-09T21:17:00.003+02:00

Även socialdemokraternas ungdomsförbund reagerar på högskoleverkets sågning av lärarutbildningarna, i ett pressmeddelande kräver ordföranden Jytte Guteland bland annat:

..statusen för, och kraven på, lärarna måste höjas. Ett nationellt intagningsprov på lärarhögskolan skulle vara ett första steg i den riktningen..

Sent ska syndaren vakna, skulle man kanske säga. Men det är kanske för elakt, delar av pressmeddelandet kunde nämligen behöva en hederlig svensklärare med rödpenna. Till exempel påståendet:

Nivåskillnaderna hos lärare över landet varierar kraftigt.

Andra bloggar om: skola, lärarutbildning, lärarhögskolor, SSU, Jytte Guteland,

Några intressanta kommentarer

2008-04-09T21:09:00.002+02:00

En av de tidningar som skriver om den mördande kritiken mot lärarutbildningarna är Eskilstuna-Kuriren - läs här. Trots att den lokala lärarutbildningen på Mälardalens högskola klarade sig bra i granskningen så finns två mycket beska kommentarer från lärarstudenter.

Först från signaturen "Lärarn":

Hemska tanke
Och som snart färdig lärarstudent blir jag snudd på skräckslagen när jag funderar på hur illa det i så fall är på de orter som kritiseras.

För många kurser i det obligatoriska Allmänna Utbildningsområdet är rent parodiska och saknar totalt verklighetsförankring och undervisas av lärare som saknar praktisk kompetens. Ytterst få av de lärarstudenter jag känner är nöjda med dessa obligatoriska tre terminer.

Utbildning i betygsättning, utvecklingssamtal osv har ännu inte skett, och kommer heller inte att ske. Rent formellt kanske Mdh anser att man fyllt det behovet genom att lägga in en förmiddag när man pratar om betygskriterier eller saker man kan tänka på vid ett samtal.

Jag bävar för dagen då Polishögskolan håller en eftermiddag i hur man avfyrar sitt vapen eller hur man kör trängande med blåljus...

Lärarn

Vilket följs upp av "lärarstudent":

Nog är det märkligt
Även jag är snart färdigutbildad. Min spontana tanke när jag läste om detta har redan formulerats av signaturen "Lärarn" nedan, spot on. Jag tycker att det är ganska talande. Jag kan nämligen inte erinra mig om EN ENDA student, åtminstone bland dem som inriktat sig emot de högre åldrarna och gymnasiet, som varit nöjd med lärarutbildningens utformning.

Ingenting om betygssättning, ingenting om utvecklingssamtal, generellt tycks allt vara anpassat för de lägre åldrarna och verksamheten präglas dessutom av en närmast total ovilja mot att ge praktiska undervisningsråd.

lärarstudent

Frågan är om det behöver sägas mer.

Andra bloggar om: skola, lärarutbildning, lärarhögskolor, högskoleverket, Mälardalens högskola

Lärarhögskolorna får underkänt

2008-04-09T20:49:00.003+02:00

Kan man få IG-varning hur länge som helst innan underkännandet kommer? Det måste en rad lärarhögskolor fråga sig.
Högskoleverket har för andra gången granskat den nya lärarutbildning som kom 2001. Vid förra granskningen 2004 utdelades mycket stark kritik.
Den nya granskningen - hittas här - sägs visa att det går "åt rätt håll" men fortfarande finns skäl att utdela varningar till en rad lärarutbildningar. Den yttersta sanktionen vore att beröva dem examinationsrätten. Så här skriver högskoleverket

Vad händer om examensrätten blir indragen
Högskolorna får först en varning och sedan har de ett år på sig att åtgärda problemen. Om bristerna finns kvar förlorar högskolan sin examensrätt för den utbildningen. Högskolan får dock utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin utbildning innan beslutet fattades.

Man kan konstatera flera saker:

Det är synd om de blivande lärarna som inte får en tillröckligt bra utbildning.
Det synd om de skolor som ska anställa lärare som inte fått en riktig utbildning.
Är verkligen andelen lärare med genomgången lärarhögskola ett bra kvalitetsmått för en skola?
Planerna på certifiering av lärare bör i alla fall inte anta att man duger för att man genomgått lärarhögskola.
Det borde vara ett förstahandskrav att få fram en fristående lärarhögskola så att konkurrensen kan öka.

Om nyheten: Läs i Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet.

Andra bloggar om: skola, friskola, lärarutbildningar, lärarhögskolan, högskoleverket, examinationsrätt

Lite ordning på fakta, tack!

2008-04-02T14:42:00.002+02:00

I morse höll jag på att sätta kaffet i halsen när jag lyssnade på P1 morgon. Först beklagade sig Martin Johansson (s) ordförande i Barn- och utbildningsnämnden i Sundsvall över att det gick så snabbt att starta en friskola. Han sa att man kan lämna in en ansökan på våren och sen öppna nästa höst. Det var ju då jobbigt att planera om i kommunen.

Först tänkte jag att menar han allvar? Är det för kort tid med 1,5 år? Sedan funderade jag över om han menade att man fick starta samma höst som man lämnat in ansökan på våren.

Misstaget återupprepades sedan under studiodebatten mellan Ulrika Carlsson (c) och Rossana Dinamarca (v). Debattledaren inledde en fråga med att just konstatera att man kunde göra en ansökan på våren och starta på hösten.

Detta är helt fel. Man lämnar in på våren, och startar hösten därpå. Dvs nästan 1,5 år senare. Lite mer kan man ju ändå kräva av researchen på SR!
Andra bloggar om: friskolor, skolor, sundsvall

Äntligen frihet att välja förskola!

2008-03-18T09:58:00.003+01:00

I dagens DN presenterar alliansen sina tankar kring hur förskolan skall kunna utvecklas. Mycket av det är väl väntat, och kanske inte så mycket att orda om.

Vad som däremot är positivt för de fristående förskolorna är det man kallar för barnomsorgspeng. Tanken är bland annat att den skall följa barnet på samma sätt som inom skolan. Vad är nytt med detta, kanske ni undrar? Jo, idag kan man välja barnomsorg inom sin kommun (kommunal eller fristående). Men skulle man vilja ha sitt barn i en förskola i en annan kommun så blir det genast lite klurigare. Det är nämligen idag barnens hemkommun som bestämmer om de vill skicka vidare pengen till en förskola i en annan kommun eller inte.

För oss fristående kan det ibland vara ett bekymmer. Vi har föräldrar som gärna vill ha sitt barn i en speciell förskola i en annan kommun. Antingen på grund av att det är närmare till föräldrarnas arbete, eller att det är en särskild pedagogisk inrikting som saknas i hemkommunen. Många kommuner skickar utan större diskussioner vidare pengen, men det finns de som fortfarande krånglar.

Detta kommer alltså att innebära att förskoleföräldrar kan få välja förskola på samma villkor som man idag kan välja skola. Ytterligare ett steg framåt för valfriheten!
Andra bloggar om: förskola, friskola

Ännu en kommun kritiseras

2008-03-17T08:10:00.002+01:00

Skolverket kritiserar Halmstads kommun för brister i betygssättningen. Dessutom ska kommunen ha tagit ut smygavgifter av minst en elev. Läs här.

Om detta hade varit en friskola hade det nog kommit en del kommentarer:

"Kommunal skola segregerar" - "Var det klokt att ge kommunerna rätt att driva skolor?" - "Klarar friskolorna att garantera undervisningen om en kommunal skola måste stängas?" - "Vad händer med likvärdigheten om kommuner måste driva skolor?"

Ja, ni vet själva

Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, friskolor, Halmstad, betygssättning

Fortsättning om Zaremba

2008-03-13T17:00:00.004+01:00

Vi har tidigare kommenterat Maciej Zarembas artikelserie om lärarhögskolan i Stockholm. I dag skriver han i Dagens Nyheter om de reaktioner han fått. Nästan lika underhållande som själva serien.

Man kan inte annat att anse att det finns ett allvarlig fel med dagens myt om att "du avgör själv om du är kränkt eller ej".

Juristen Mårten Schultz skriver apropå Zarembas serie på sin blogg och länkar till en artikel av honom själv som ifrågasätter kränkningsbegreppet med utgångspunkt i juridisk teori. Väl läsvärd.

Andra bloggar om: , Maciej Zaremba, Zaremba, Dagens Nyheter, Mårten Schultz, kränkning, lärarutbildningar

Ny skandal i kommunal skola

2008-03-13T16:53:00.002+01:00

I Malmö måste nu rektorn för en kommunal skola gå efter fiffel med försäljning med av eleverna renoverade bilar, skriver Sydsvenskan.

Naturligtvis är detta ett tecken på att de anställda i alla kommunala skolor, deras skolledare och styrelser inte är i branschen av något annat skäl än att tjäna pengar. De kommunala skolorna har avslöjats som misslyckade, och det vore skönt om man kunde avsluta denna olyckliga parentes i svensk skolpolitik.

Om någon skulle missa ironin så är detta alltså tänkta kommentarer om det mångåriga fifflet inte utspelats på ett kommunalt gymnasium utan på ett fristående. Då brukar nämligen en hel vargflock kasta sig över varenda friskola.

Andra bloggar om: , friskolor, friskola, fristående gymnasium, kommunal skola, skola, Malmö, fiffel

Medan Björklund tvekar

2008-03-10T09:01:00.003+01:00

Regeringen tvekar lite inför frivuxreformen, under tiden finns all anledning att ta del av utrdningen (pdf här). Ett bra citat ur sammanfattningen följer nedan:

Vuxenutbildning på entreprenad är idag det främsta komplementet till kommunernas vuxenutbildning i egen regi. Entreprenadformen fick sitt stora genombrott inom kunskapslyftet men uppvisade då ett antal brister såväl hos den kommunala hanteringen som hos entre-prenörerna. Entreprenadformen har dock utvecklats över tiden, och uppvisar i dag inte samma brister, även om vissa problem kvarstår på en del håll.

En modern vuxenutbildning, beredd att möta de nya krav som ett globaliserat kunskapssamhälle kräver, måste vara mer efterfråge-styrd än idag. Individens och näringslivets utbildningsbehov föränd-ras snabbt, och anpassningen till dessa förändringar ska ske på basis av direkt efterfrågan. Vuxenutbildningens målgrupp förändras också snabbt. Dagens ungdomar och unga vuxna är morgondagens vuxen-studerande. Denna grupp har ett starkt fokus på individualisering och valfrihet, vilket måste speglas i en modern vuxenutbildning. En ökad mångfald av utbildningsanordnare stärker vuxenutbildningens flexibilitet och bidrar samtidigt såväl till en kvalitetshöjande kon-kurrens som till en ökad utbudsbredd.

Läs även andra bloggares åsikter om , friskola, frivux, Jan Björklund, regeringen, vuxenutbildning

Björklund tvekar om frivux

2008-03-04T21:24:00.002+01:00

Vi har tidigare rapporterat om att regeringens utredare Mats Gerdau förordar en reform i friskolestil för området vuxenutbildning. Nu verkar dessvärre som om Björklund tvekar i frågan.

Dock är redan drygt 27 procent av anordnarna inom vuxenutbildningen privata aktörer, vilket är väsentligt mer än inom gymnasiet och grundskolan.

Problemet med det är ju, precis som Gerdau påpekar, att det handlar om entreprenader. Vi har sagt det förut, och vi säger det igen. Entreprenad är inte friskola.

Andra bloggar om: friskola, vuxenutbildning, Mats Gerdau, Jan Björklund, frivux

Man bli trött

2008-03-03T22:32:00.002+01:00

Läser i kuriren.nu om Lars Ohly, som vid ett besök i Luleå åter luftar de vanligaste fördomarna mot friskolor. Och dessutom kryddat med en dos av vänsterpartiets ideologi.

Bortsett från det har han inte ens klart för sig att friskolor i dag faktiskt är tvungna att erbjuda alla en plats. Man kan tycka vad man vill om den regleringen, men nog borde en partiledare i ett riksdagsparti veta att det han kräver redan är det som gäller.

Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, politik, Lars Ohly, Ohly, Luleå, vänsterpartiet

Skoter på schemat?

2008-03-03T22:24:00.002+01:00

Ibland hajar man till även som övertygad friskoleanhängare, till exempel över denna utbildning på ett fristående gymnasium.

Fast vid närmare eftertanke: Dte finns massor med skotrar i Norrland, och någon ska serva dem - varför då inte ett gymnasieprogram om efterfrågan finns?

Läs även andra bloggares åsikter om , friskola, fristående gymansium, Funäsdalen, skoterutbidning

Länsrätten avgör igen

2008-03-03T22:05:00.002+01:00

Också i Svalöv får en friskola, den som Svlövs Montessoriförening driver, rätt först efter domstolsutslag. Föreningen tillåts hålla skola även för årskurs 7-9, sedan tidigare finns F-6 plus förskola. Läs i HD.

Borde inte kommuner och skolverk snart ha lärt sig hur rättspraxis ser ut?

Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, Svalöv, Motessori,

Nora förlorar igen - domstolstrots?

2008-03-02T19:56:00.003+01:00

Nora kommun har återigen förlorat ett mål om att kommunen betalat för låga bidrag till friskolorna. Läs här i Nerikes Allehanda. Kommunen förlorade i länsrätten avseende bidraget 2005-2006 till Borns friskola, och nu står klart att kammarrätten inte ens tar upp kommunens överklagande.

Det är ett oskick när kommuner som fällts flera gånger fortsätter att fatta nya olagliga beslut och konsekvent okynnesöverklagar alla domar som går dem emot. Friskoleföreningens ordförande hoppas på nya regler (fast någon proposition är det alltså inte fråga om ännu utan ett utredningsförslag), och det ska man förstås göra: Men nog kan man tycka att kommunen borde ha fattat läxan redan.

Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, Nora Kommun, kammarrätten

Länsrätten tillrättavisar Luleå kommun

2008-02-27T15:53:00.002+01:00

Sedan snart 2 år tillbaka råder det etableringsfrihet för enskilda förskolor. Detta har i flera kommuner inte löst problemet, då politiker gärna avslår ansökningar ändå på lösa grunder.

Nu har dock Länsrätten upphävt de beslut i Luleå kommun där man nekade två förskolor att starta. Vi får hoppas att om ansökningarna är i sin ordning så får de tillstånd denna gång.

Andra bloggar om: Luleå kommun, friskolor, förskola

Äntligen dags för frivux!

2008-02-27T15:44:00.003+01:00

Nu börjar det äntligen bli dags för friskolor att kunna etablera sig i vuxenutbildningen. Regeringens utredare Mats Gerdau lägger nästa vecka fram sina förslag kring hur detta kan se ut. Men redan nu skriver Skolvärlden om tankarna. Det blir enligt samma modell som friskolorna. Möjligheten att fortsätta med vuxenutbildning på entreprenad kommer fortfarande att finnas kvar, men Gerdau konstaterar helt riktigt att friskolealternativet nog kommer att vara det som vinner i längden.

Kan vi hoppas på att lärarutbildningen står näst på tur?
Andra bloggar om: friskolor, vuxenutbildning, mats gerdau

Konkurrens skapar kvalitet!

2008-02-25T16:21:00.002+01:00

Det diskuteras då och då vad som händer med kommunens egna skolor när friskolorna kommer in på arenan. I Jönköping konstaterar kommunrevisionen att man faktiskt är ganska bra på att möta konkurrensen från friskolorna. Skolorna profilerar sig i högre utsträckning och satsar dessutom på ett bra bemötande av elever och föräldrar.

Visst är det fullt möjligt att en del av denna utvecklingen hade skett förr eller senare även utan friskolornas intåg. Men att man fått en spark i baken verkar stå utom all tvivel, och det är ju i så fall något som gagnar alla barn i kommunen, vare sig de går i friskola eller i kommunal skola.

Andra bloggar om: friskolor, jönköping, skola, konkurrens

Rättvisare bidrag föreslås

2008-02-25T09:28:00.002+01:00

Klarare regler för kommunernas ersättning till friskolor föreslås av utredningen av villkoren för fristående skolor. I ett delbetänkande presenterade särskilde utredaren Fredrik Forssman ett antal klarare regler.

Delbetänkandet lades 4 februari under bloggens uppehåll, men man kan läsa mer hos utbildningsdepartementet, i DN, och hos friskoleförbundet.

I korthet handlar det om följande (om förslagen blir verklighet):

Förvaltningsbesvär införs äntligen.
Skolpengen ska räknas på kommunens budget, extra tillägg till kommunala skolor under året ska också ges till friskolorna.
Inga avdrag för til lexempel "skolpliktskostnader".
Lokalbidrag till faktiska kostnader (rimliga).
Riksprislistan för gymnasiet utvidgas med individuella linjer och gymnasiesärskolan.

I allt en betydlig förbättring jämfört med dagens läge. Vissa oroar sig för att det skulle ge "för mycket" pengar till friskolorna, det vill säga att i dag snåla kommuner tvingades ge mer. Men det kan man se som en storsatsning på skolan!

Läs även andra bloggares åsikter om , skola, friskola, friskolor, fristående gymnasier, regeringen, friskolors villkor,

Hårdare konjurrens - eller politisk offensiv

2008-02-22T18:45:00.002+01:00

I Västerbottens Folkblad berättas att de fristående gymnasieskolorna i Umeå har det kärvare. Bara en har fler sökande än platser.
Tuffa tider för friskolorna när konkurrensen hårdnar, lyder rubriken. Och det är i allmänhet precis som det ska vara.
I artikeln framkommer sedan att det som hänt är att frigymnasierna "har fått känna på den kommunala offensiven, med bland annat överklaganden av ja till friskolor."
Vad som hänt är tydligen bland annat att de kommunala gymnasierna plötsligt tar in alla sökanden. Rimligen är detta något som kostar mycket för de extra platserna och kan inte betyda något annat än att man tar den kostnaden enbart för att göra det svårare för de fristående gymnasierna. Detta följer kommunen upp med att överklaga alla nya programsatsningar i de fristående gymnasierna.
Tala om offensiv, med skattebetalarnas pengar dessutom.

Andra bloggar om: , skola, friskolor, fristående gymnasier, Umeå

Apropå konfessionella skolor

2008-02-21T20:17:00.003+01:00

Ett intressant examensarbete vid lärarutbildningen vid Malmö högskola har presenterats medan bloggen gjorde uppehåll. Vi har ännu inte tagit del av hela, men presentationen på högskolans hemsida är spännande.

Lärarstudenten Tomas Appelqvist har studerat de konfessionella fristående gymnasier som finns. Det är enbart sex stycken, och bara kritna, med sammanlagt tusen elever. Det är alltså en ganska liten del till och med av den fjärdedel av svenska gymnasister som går i fristående gymnasier. Han sammanfattar alltså:

Konfessionella friskolor är kontroversiella och får ofta politiker att ta tydlig ställning. Men min undersökning visar att de konfessionella inslagen är begränsade i de sex religiösa gymnasiefriskolor som finns i Sverige. Det finns en tydlig uppdelning mellan ordinarie undervisning och de konfessionella inslagen. Ibland kan man tycka att skolorna är oförtjänt misstänkliggjorda.

Och de skillnader som den konfessionella inriktningen ger talar man, enligt Appelqvist för tyst om:

Men jag menar faktiskt att skolorna skulle tjäna på att torgföra att det förekommer djuplodande diskussioner i olika livsfrågor där olika motstridiga röster får komma till tals inte minst för att många elever har goda kunskaper om den kristna tron.

Andra bloggar om: skola, friskolor, fristående gymnasier, konfessionella friskolor, Malmö högskola,

Malmö fick sin judiska friskola

2008-02-21T20:03:00.003+01:00

Vi skrev för ett år sedan om den avslagna ansökan om att få starta en judisk friskola i Malmö. Läs här och här. Det finns sedan tidigare en judisk förskola och barnen där skulle med en friskola kunna gå vidare. Det finns ett behov inte minst för att det förekommer hets mot judar på de kommunala grundskolorna.

Avslaget överklagades till länsrätten, som gav friskolan rätt att startas. Som skäl anges att man nu har fler elever listade, varför skolan nog passerar minimistorleken rätt snart. Skolverket ändrar sig därför också. Läs i Sydsvenskan från i slutet av januari.

Det är bra, man kan undra om det förra avslaget var påverkat av den debatt om konfessionella friskolor som då rasade. Hur som helst har det ordnat sig nu.

Andra bloggar om: , skola, friskola, konfessionella friskolor, skolverket, Malmö, länsrätten, judisk friskola

Ingen korvkiosk....

2008-02-20T15:19:00.002+01:00

När debatten om avknoppningar var igång som värst uttalde Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz att det inte fick vara lättare att öppna en skola än en korvkiosk. Exakt vad hon grundar detta påstående på kan man ju fundera över, men ett pressmeddelande från Skolverket idag visar på att de faktiskt sköter sitt jobb tvärtemot vad många verkar tro.

Det är många som fått avslag på sina ansökningar eller dragit tillbaka dem för att de helt enkelt var dåligt förberedda. Ofta har det stupat på lokaler, vilket är ett känt problem för alla friskolor.

Läs även artikel i Stockholm City.

Jag har aldrig startat någon korvkiosk, så jag kan inte uttala mig om hur lätt eller svårt det är att öppna en sådan. Men att öppna en friskola är faktiskt inget för amatörer, och uttalanden som Preisz för ovan blir därför lite löjeväckande när de inte är baserade på fakta.

Andra bloggar om: skolverket, avknoppningar, friskolor

Zarembas artikelserie

2008-02-20T13:11:00.004+01:00

I dag publicerade Dagens Nyheter den sista delen i Maceij Zarembas artikelserie om lärarhögskolan i Stockholm. Läs den här, tidigare delar här och här.
Sista delen är mer en problematisering av vad som gått fel och en diskussion om vad det innebär att så många är "kränkta" i dagens debatt. Lärarhögskolan är exemplet i verkligheten, vilket inte innebär att man inte har alla skäl att vara orolig för vad det betyder för de lärare som ska tjänstgöra i skolorna.

Det är inte första gången lärarhögskolorna ifrågasätts. Vi skrev i november 2006 här på bloggen om ett debattinlägg - även det i Dagens Nyheter. I det gick universitetskansler Sigbrit Franke, chefen för Högskoleverkets utvärderingsavdelning Clas-Uno Frykholm och professorerna Ulf P Lundgren, Roger Säljö och Ingemar Wedman till angrepp mot kvaliteten i lärarutbildningarna. Lärar högskolorna försökte kontra, men det kan inte sägas att de vann debatten.

Något senare uppmärksammade utbildningsminister Lars Leijonborg kritiken och lovade bättring. Hans inlägg här, vår kommentar här.

Trots detta är det tydligt att regeringens politik alltför mycket utgår från att lärarhögskolorna fungerar. Det kommer till uttryck i kritiken mot att lärare med andra utbildningar skälls som obehöriga, samt förstås i diskussionen om lärarauktorisation. Det sistnämnda kan förstås vara ett sätt att öka mångfalden genom att öppna för olika utbildningsvägar fram till lärardiplom.

Friskolorna har höjt kvaliteten på alla skolor, varför inte införa konkurrens från frilärarhögskolor i icke-statlig regi?

Kanske skulle de existerande friskolorna ställa sig som huvudman för en ny fristående lärarhögskola - som en markering att det behövs nya tag för att få en fungerande lärarförsörjning.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Maceij Zaremba, Zaremba, lärarutbildning, lärarhögskolor,

Socialdemokrater föreslår friskola

2008-02-19T12:30:00.002+01:00

Socialdemokraterna är på många ställen i landet misstänksamma mot friskolor. Men det finns åtskilliga undantag.
I Stenungssund har den borgerliga majoriteten velat lägga ner den kommunala skolan i Svenshögen. Bakgrund här och här.
Föräldrarna har protesterat men den politiska enigheten har varit stor. Men när frågan nu nått kommunstyrelsen, så hade socialdemokraterna ändrat sig.
De föreslår att kommunen driver skolan ett år till och att en friskola sedan tar över. Det skriver Göteborgs-Posten.
Läs här.
Ett bra förslag, som förhoppningsvis vinner även kommunledningens stöd när frågan når kommunfullmäktige. Annars får väl föräldrarna satsa på att ta över nästa höst efter ett års ökenvandring.

Andra bloggar om: , skolan, friskola, friskolor, socialdemokraterna, Stenungssund, Svenshögen

En av arkitekterna 60 år

2008-02-18T14:43:00.003+01:00

Per Unckel, som var utbildningsminister när den dåvarande borgerliga regeringen la sin proposition om friskolor 1991 - Beatrice Ask var skolminister, fyller 60 år. TT intervjuar den nuvarande landshövdingen i Stockholm som bland annat säger om friskolorna:

Det var ett förslag som låg helt rätt i tiden. Men att förändringen av skolsystemet skulle gå så snabbt och bli så omfattande, det hade jag aldrig kunnat förställa mig.

Det var nog många som inte kunde föreställa sig utvecklingen sedan dess.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Per Unckel, Beatrice Ask, friskolereformen

Missa inte!

2008-02-18T10:59:00.002+01:00

I dag kom andra delen av Maciej Zarembas serie om lärarutbildningen i Stockholm. Läs första här och andra här.
På onsdag kommer den sista delen, men redan nu kan konstateras att det är en mardrömsbild.
Rimligen borde våra skolpolitiker reagera på denna beskrivning. Men det har ju redan sedan länge stått klart att lärarutbildningarna är den kanske svagaste länken i skolan. Ändå anses en lösning vara att förbjuda dem som skaffat kompetens på annat sätt att undervisa.
Borde stämma till eftertanke.

Andra bloggar om: Maciej Zaremba, Zaremba, lärarutbildningar

Även i norr

2008-02-18T10:43:00.002+01:00

Norrländska Socialdemokraten NSD rapporterar att inte mindre än fyra nya friskolor fått tillstånd i Bodens kommun - tidigare hade man en enda.
Det är tydligt att friskoleexplosionen inte längre är ett storstadsfenomen utan elever och föräldrar i hela landet tycker det är ett bra sätt att få en skola som passar dem själva.
NSD lägger vikten vid problemen för den kommunala organisationen. Borde man inte vara glad över att så många tror på skolverksamhet i kommunen?

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Boden,

Nästan hälften väljer fristående

2008-02-17T13:14:00.002+01:00

Enligt Göteborgs-Posten i torsdags (artiklen verkar inte finnas på internet) så är det nytt rekord i Sveriges andra stad: 42 procent av de sökande till gymnasiet valde ett fristående gymnasium i första hand!

Andra bloggar om: , friskolor, skola, fristående gymnasier, Göteborg

Friskolorna och biblioteken

2008-02-16T16:02:00.003+01:00

På sistone har friskolorna och skolbiblioteken varit på tapeten. Både i DN och sedermera i radion där bibliotikarier förfärades över att man deras böcker blir utlånade.

Kvällsposten är som vanligt träffande i sin kommentar till diskussionen.

Andra bloggar om: friskolor, skolbibliotek

Det blev ett långt sommarlov...

2008-02-16T16:01:00.001+01:00

Det som var tänkt som ett sommarlov för bloggen blev lite längre än planerat... Men nu är vi tillbaka!

En vanlig syn

2007-06-26T14:56:00.000+02:00

I Höganäs var utbildningsnämnden delad i synen på en ny friskola, rapporterar Helsingborgs Dagblad.
Som vanligt går skiljelinjen efter blockgränserna, och socialdemokraterna vill i yttrandet till skolverket avstyrka. Den borgerliga majoriteten tillstyrker och ärendet går till kommunstyrelsen.
Kommunens skolplan säger alltså:
”valfrihet i skola och förskola ska utvecklas genom att etablering av fristående skolor och förskolor stimuleras”

Vilket torde styra utbildningsnämnden. Minoritetens oro för att bortfallet av elever kan ställa till ett visst problem för de kommunala skolorna är heller enligt praxis inte tillräckligt för att skolverket ska säga nej till skolan.

Frågan är varför de som inte gillar friskolor envisas med att yrka avslag mot lag och praxis. Vill man skydda den kommunala skolan är det bästa väl att inrikta sig på att den blir så bra att merparten väljer att stanna kvar.

I så fall skulle lockelsen att gå en friskola endast finnas för dem som vill ha alternativ pedagogisk inriktning eller någon särskild profil. I dag kan ju friskolor även i välmående och välskötta kommuner som Höganäs konkurrera med att vara som en vanlig kommunal skola, fast lite bättre.

Andra bloggar om: , skola, Höganäs, friskola, friskolor, skolverket,

Och ett citat till

2007-06-25T14:56:00.000+02:00

Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, skrev i Kristianstadsbladet - också i fredags - i ett mer allmänt ämne. Han konstaterar emellertid en sak som är värd att upprepa:

Det finns konkreta exempel på att offentlig ägande av näringsverksamhet skapar orättvisa konkurrensvillkor. (...) Kommunala skolor får på liknande sätt vanligtvis ekonomiska fördelar jämfört med friskolorna. Såvida det inte finns väldigt goda skäl att vissa verksamheter ska drivas offentlig är det bäst att undvika att politiker och byråkrater såväl svarar för lagstiftningen som sköter vinstdrivande företag.

Andra bloggar om: , Nima Sanandaji, Captus, Kristianstadsbladet, konkurrens, friskola, friskolor,

Under snittet?

2007-06-25T14:02:00.000+02:00

Skolminister Jan Björklund har - tillsammans med statsministern - högst förtroende i regeringen, rapporterar Novus Opinion. Länk till TV4. Länk till Svenska Dagbladet.
Och Länk till Dagens Nyheter.

Nu är herrarnas betyg 2,9 på en femgradig skala, vilket möjligen känns lite medelmåttigt. Man kan undra vad det skulle bli på en sjugradig bokstavsskala?

Andra bloggar om: , Jan Björklund, skloa, regeringen, Novus Opinion, förtroende,

Ett tänkvärt citat

2007-06-25T13:57:00.000+02:00

Gert Gelotte i en krönika i Göteborgs-Posten på midsommarafton. Länk här.

Jag avskyr inlagd sill. Mina barn växte således upp utan sill. En skada de nu tar igen. Detta bevisar att hur föräldrar än uppfostrar, så gör barnen till sist som de vill i alla fall. Alla ni som förfäras inför kristna och muslimska friskolor kan begrunda detta medan jag tänder grillen.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Gert Gelotte, Gelotte,

Björklund backar lite

2007-06-17T23:12:00.000+02:00

Samma dag som skolverket rapporterade att friskolor inte satte betyg på något annat sätt än de kommunala (vilket i och för sig nog inte är tillräckligt bra) svarade skolminister Jan Björklund på en skriftlig fråga från riksdagsledamoten Hans Wallmark (m). Wallmark hade noterat att Björklund framkastat att en förklaring på betygsinflation kunde vara att friskolor kan frestas ge höga betyg av konkurrensskäl. Wallmark skriver:

Efter ett radioprogram har en diskussion utbrutit om betygssättningen i landets skolor. Skillnader mellan betygsnivåer i fristående skolor respektive dem med kommunalt huvudmannaskap har uppmärksammats i förhållande till hur eleverna presterat på de nationella proven. En del skolor hävdas ha bättre betygsgenomsnitt än vad nivån på de nationella proven indikerar. Samtidigt påpekar ansvariga för en del av de utpekade skolorna att de vidtar åtgärder för att förbättra kunskapsnivån just med ledning av nivån på de nationella proven. De slår sig inte till ro efter att en elev misslyckats. I debatten har skolminister Jan Björklund hävdat att en förklaring till skillnaderna kan bero på att konkurrensen gör att friskolorna kan frestas töja på betygskraven.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skaffa sig empirisk grund för bedömningar av betygssättning i friskolor? (Länk)

Nu finns alltså skolministerns ganska långa och defensiva svar att läsa på denna länk. Bland annat skriver han:

Jag har erfarit att Skolverket för närvarande fördjupar sin analys av hur det ser ut i såväl kommunala som fristående skolor. Skolverkets uppgifter är offentliga och kan analyseras av alla som är intresserade av frågan. Empiriskt underlag finns således redan.

Kunde det inte möjligen ha varit passande - nu när Jan Björklund ska bli partiledare och departementschef - att lägga till att analysen var färdig just den dag han skrev detta svar. Och alltså kunde lugna honom i hans farhåga att friskolor skulle töja på betygskraven (mer än kommunala skolor).

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, skolpolitik, betygsinflation, skolverket, Hans Wallmark, Jan Björklund,

Slut på förtalet av friskolor?

2007-06-13T13:53:00.000+02:00

Skolverket har nu granskat betygssättningen med avseende på orättvisa och betygsinflation. Dte har i och för sig varit en av de tyngre områdena för kritik i verkets årliga inspektionsrapporter: formerna för betygssättning och kvalitetssäkring av betygen har de flesta skolor problem med.
Ett vanligt påstående i debatten är att friskolor skulle sätta "för höga" betyg för att dra till sig elever.

Intressant nog finner inte skolverket någon grund för sådana påståenden. Tvärtom konstater man att fristående skolor inte sätter omotiverat högre betyg än kommunala skolor. I verkets nyhetsbrev skriver man:

Inte högre betyg i fristående skolor

Rapporten visar inte på något samband mellan att mer konkurrensutsatta skolor skulle sätta högre betyg.
- Vi har inte heller kunnat se att fristående skolor generellt sätter högre betyg. Variationen i betygsättningen finns överallt, säger Anders Auer.
- Elever i fristående skolor är relativt sett få och brister i likvärdigheten har inte förändrats över tid. Det är alltså inte en rimlig förklaring att fristående skolor i högre utsträckning än andra skolor skulle ha bidragit till sämre likvärdighet, säger Jonas Sandqvist, undervisningsråd och projektledare.

Detta och hela rapporten hittar man här.

Dagens Nyheter skriver om saken. Liksom Svenska Dagbladet.

Vågar man hoppas att de som skyllt på friskolorna nu rättar sig efter skolverkets fakta?

Andra bloggar om: , skola, friskolor, betyg, orättvisa betyg, betygsinflation, skolverket, friskola,

Attack på Feldt

2007-06-09T17:12:00.000+02:00

Det nämnda Aktuelltinslaget har gett upphov till fler inlägg. Före detta riksdagsmannen (s) från Höganäs Bengt Silfverstrand är i ett inlägg på SVT Opinion upprörd över att Kjell Olof Feldt försvarar friskolor. Han kan inte riktigt bestämma sig för om Feldt är avfälling eller hycklare, men tycks stanna vid det senare.
Läs inlägget här.

Andra bloggar om: Bengt Sifverstrand, Kjell Olof Feldt, Feldt, friskola, friskolor, skolpolitik

Med sådana vänner behöver man inga fiender...

2007-06-05T22:42:00.000+02:00

Det är mycket debatt om friskolor i media nu. De "ökar lavinartat", det är "friskoleboom" och andra starka uttryck. I kvällens Aktuellt kunde man se Kunskapsskolans vd Anders Hultin berätta om framgångarna för företaget.

Tror ni att Anders gläds med sina friskolekollegor som vågar ta steget att starta en friskola? Nej, han varnar för överetablering, och för konkurser.

Vi måste nog vänja oss vid att nedläggningar av friskolor och av kommunala
skolor kommer att bli allt vanligare. I synnerhet så driver ju utvecklingen med
allt fler nya friskolor på en sådan utveckling. Någonstans finns ett tak för hur
många skolor vi kan ha. Just nu har vi ungefär 5.000 skolor i Sverige och
ungefär 1.000 av dem är friskolor. Fortsätter utvecklingen med allt fler
friskolor så kommer andra friskolor behöva lägga ner, men också andra kommunala
skolor.

Anders Hultin är är styrelseledamot i Friskolornas Riksförbund, och i deras stadgar hittar man i den första paragrafen som handlar om förbundets ändamål dessa rader:

Friskolornas Riksförbund skall verka för medlemsföretagens överlevnad

Nu är ju då frågan, gäller det alla medlemmar, eller bara Kunskapsskolan? Med sådana vänner behöver man inga fiender...

Andra bloggar om: Friskolor, Kunskapsskolan, Anders Hultin, Skola, Friskolornas Riksförbund

Dags att lära av Montessoripedagogiken!

2007-05-22T15:45:00.000+02:00

I Sydsvenska Dagbladet kunde man igår läsa en insändare från Montessorilärarutbildare runt omkring i landet. Artikeln finns tyvärr inte på nätet. De påpekar att Montessoripedagogiken ofta ger goda resultat inom det som den svenska skolan idag har en del problem med, såsom trivsel, delaktighet och motivation. De efterlyser därför ett större intresse för forskning kring Montessoripedagogiken och avslutar:

Vi frågar oss därför om det inte istället för att ge läraren mer maktbefogenheter är angeläget att i grunden förändra skolan. Vi är övertygade om att vetenskapliga studier kring Montessoripedagogiken kan bidra med viktig kunskap.

Kanske dags för Jan Björklund att göra studiebesök i Montessoriskolor?

Andra bloggar om: Montessoripedagogiken, Montessori, Jan Björklund, skola

Det visste vi ju redan...

2007-05-22T15:17:00.000+02:00

På Dagens Nyheters debattsida skriver idag Mauricio Rojas om hur våra läroböcker i grundskolan är fullproppade med vänsterpropaganda. Hela pressmeddelandet från Timbro samt rapporten finns här.

Vi är nog många som känner igen oss. Vad som också vore en intressant studie är att göra en undersökning av de politiska sympatierna hos landets samhällskunskapslärare. Jag gissar nämligen att det är ganska rött även där, vilket knappast ökar chanserna att stoftet i läroböckerna får lite motvikt under lektionstid.

Det är viktigt att detta nu lyfts upp och diskuteras, inte minst i ljuset av debatten kring de konfessionella friskolorna. Vad Rojas pekar på är ju bland annat att en kommunal skola knappast är en garanti för allsidig och saklig undervisning.
Andra bloggar om: Mauricio Rojas, skola, friskola, samhällskunskap, läromedel, läroböcker, propaganda, undervisning

Utvärdering istället

2007-05-16T13:55:00.000+02:00

I Göteborgs-Posten skriver Mats Ekholm, tidigare generaldirektör för skolverket, och framför tesen att inspektionsverksamheten av skolor inte spelar någon roll. Skolorna blir nämligen inte bättre efter inspektionerna, några blir till och med sämre. Han menar att de tvåhundra miljoner inspektionerna kostar kunde användas bättre.
Läs här.
Det refereras också i såväl Svenska Dagbladet som Dagens Nyheter.

Det hela är förstås pikant eftersom skolminister Jan Björklund vill ha fler inspektioner.

Nu ska man inte dra för långtgående slutsatser. Snarare fundera över hur dagens inspektioner fungerar - hur skulle det till exempel sett ut helt utan inspektioner?
Förmodligen är det bättre att bygga upp systemet på självutvärdering, med inspektioner som främst granskar hur skolorna lyckas med sitt system för utvärdering, uppföljning och kvalitetshöjning. Lite mer som den engelska utvärderingsmyndigheten Ofsted arbetar.

Ytterligare en vinst vore att man får ett system som är lika för både kommunala skolor och friskolor.

Andra bloggar om: , skola, MAts Ekholm, skolinspektioner, Jan Björklund, skolministern, Ofsted, skolpolitik, friskola, friskolor,

Fortsättning i Alvesta

2007-05-15T23:33:00.000+02:00

Som vi kunde berätta förra söndagen - läs här - så tänker föräldrar i Slätthög och Mistelås i Småland starta en friskola nu när Alvesta kommun tänker lägga ner den byskola som finns.
Nu berättar Smålandsposten om den fortsatta debatten. Läs här.
I tidningen uttalar sig den socialdemokratiske skolpolitikern Per Ribacke. Han menar att det vore fel att låta alla mindre skolor vara kvar säger han:

Vi kan inte ha småskolor som tar pengar från de andra skolorna.

Det kan ju uppenbarligen inte gälla den planerade friskolan. En sådan får ju i alla fall inte mer resurser per barn än de kommunala skolorna. Troligast får den mindre. Lokalkostnaden kan förstås öka lite, men en liten skola brukar vara effektivare använd. Stora skolor har ofta minst lika mycket korridorer och andra oanvända ytor som effektiv skolyta. Så är det oftast inte på en liten skola. Och en skola på en liten ort kan en helt annan funktion, där kan till exempel biblioteksfilialen finnas, där kan studiecirklar hållas kvällstid. Med mycket mera.

Andra bloggar om: friskola, friskolor, skolpolitik, Mistelås, Slätthög, Alvesta, skolor,

Kvällsposten om Malmö

2007-05-15T15:31:00.000+02:00

I en ledare i Kvällsposten föreslår Peter J Olsson att kommunen ska uppmuntra fristående dagis och friskolor nu när de närmaste åren kommer att präglas av kraftig utbyggnad. Länk finns här.

Att Malmö växer kräver förstås att välfärdstjänster som förskola, skola och med tiden äldreomsorg också byggs ut. De närmaste åren ska till exempel cirka 3 000 förskoleplatser tillkomma, vilket inte enbart kostar pengar, utan också kan leda till problem att rekrytera personal.
Man kan undra om vänstermajoriteten är för låst vid att denna expansion ska ske i egen regi. Förnyelse och alternativ kan så klart finnas i kommunens förskolor. Men nog kan både rekrytering och utveckling gynnas om man stimulerar fristående förskolor att ta en god andel av utbyggnaden. För att inte tala om valfriheten för föräldrar och barn.
Nog skulle Malmö stad gynnas av att det skapas en livskraftig sektor av fristående förskolor och friskolor även i Malmö. Och nu när Mona Sahlin gett signalen att den socialdemokratiska skolpolitiken behöver förnyas, så kunde väl Malmös socialdemokrater gå först?

Andra bloggar om: friskola, friskolor, skolpolitik, MAlmö, fristående förskolor,

Hjörne om att välja

2007-05-14T16:47:00.000+02:00

Peter Hjörne skriver i Göteborgs-Posten i en krönika, som egentligen handlar om sjukvården, om fördelarna med friskolereformen. Och det kan som vanligt vara skäl att påminna om hur det är:

Se på skolorna! Allt är förvisso inte frid och fröjd men mycket har blivit bättre sedan friskolereformen. Människor kan välja och de kan gå någon annanstans om de inte är nöjda. Det finns få saker som är så förödmjukande som att vara maktlös och som att sakna alternativ.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, skola, skolpolitik, Peter Hjörne, Hjörne,

Fri eller privat

2007-05-13T15:34:00.000+02:00

Norges socialdemokratiskt styrda regering gör vad de svenska socialdemokraterna inte ville eller vågade göra på 90-talet. Den ska riva upp den norska friskolelagen och ersätta den med en privatskolelag.
Fortfarande ska fristående skolor kunna få offentliga bidrag, men framdeles ska sådana inte få vara parallella till de vanliga skolorna utan ge ett pedagogiskt eller religiöst alternativ.
De konfessionella skolor som friskolemotståndare i Sverige riktar in sig på är alltså nästan de enda som ska få finnas i Norge!

Därmed står väl klart att skillnaden mellan friskola och privatskola i norska regeringsögon är att privatskolor är underkastade mer av offentlig reglering. Det kunde man inte tro.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, skola, Norge, privatskolor, konfessionella skolor,

Chock i Gävle

2007-05-13T15:23:00.000+02:00

Lärarnas tidning skrev i veckan om hur friskolorna hade ökat kraftigt i Gävle samtidigt som resultaten i den kommunala skolan försämrats ännu mer. Läs här.
Mycket lite stöder den förklaring som friskolemotståndare skulle föra fram, att friskolorna skadat den kommunala skolan. Tvärtom har man ju tydligen ännu inte dragit ner resurserna efter det mindre elevantalet.
Parentetisk kan man konstatera att det märkligt nog ses som ett problem att högsta betygssnitt i en skola i Gävle ökat kraftigt - förmodligen en friskola.

Förklaringen till friskolornas expansion är nog snarare tvärtom: Föräldrar och elever märker snabb, i alla fall snabbare än kommunens skolpolitiker, när det börjar gå utför. Och då uppstår en marknad för friskolor. Kommunen borde nu reagera på detta underbetyg och se vad som kan göras för att göra de kommunala skolorna bättre.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Gävle, skolpolitik, Lärarnas tidning,

Friskola som skydd

2007-05-06T18:06:00.000+02:00

Smålandsposten berättar att föräldrar i Slätthög och Mistelås ogillar att Alvesta kommun vill lägga ner deras skola. Därför planerar de en friskola. Läs här.
Blir det så är det ett bra exempel på en drivkraft för att bilda friskola, nämligen som skyddsnät när kommunens skolpolitiker styr och ställer för mycket.
Till exempel genom att lägga ner en skola, eller ändra verksamheten på andra sätt.
Kanske är det vanligast i mer utpräglad glesbygd än detta exempel. Men icke desto mindre är det troligt att bevarandet inte bara är gott i sig, kampen för en friskola kan bli en sammanhållande faktor till övriga i socknar som Mistelås och Slätthög.
Samhällsanda i praktiken om man så vill.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, Slätthög, Mistelås, Alvesta, kommunpolitik, skolpolitik, samhällsanda,

Mer Sahlin

2007-04-25T16:35:00.000+02:00

Även Expressens Anders Jonsson var uppenbarligen med på mötet med riksdagsjournalisterna där Mona Sahlin talade om en förändrad skolpolitik. Läs hans kolumn här.
I hans referat är Sahlin alltså ännu tydligare:

Hon vill också en gång för alla lägga motståndet mot friskolor på hyllan. Det är insyn och kontroll som är det viktiga, inte hur skolor drivs.

Vi får som sagt, vilket Jonsson också påpekar, se hur långt hon har partiet med sig.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Mona Sahlin, Sahlin,

Feldt omvald

2007-04-25T16:11:00.000+02:00

Kjell-Olof Feldt omvaldes som ordförande i friskolornas riksförbund. Se länk med styrelsen.

Sahlin och skolan

2007-04-24T20:23:00.000+02:00

Mona Sahlin väljer skolan som det första politikområdet för socialdemokratisk förnyelse. Kanske känner socialdemokraterna att skolan betydde mer för valförlusten än vad de borgerliga partierna inser?
Hon tycks i alla fall inse att bakslaget för förra försiktiga förnyelsesträvandet vid partikongressen 2005 i Malmö var "förödande". Det gav väljarna en bild av att socialdemokraterna närmast förespråkade flum och oordning i skolan. Att lägga till tidigare bilder, till exempel av misstro mot friskolorna.
Läs i Svenska Dagbladet. Samt i Dagens Nyheter.
Även friskolorna vill hon åtminstone få bort som stridsämne, hon säger alltså:
Jag har inget emot friskolor. Det viktiga är hur insynen fungerar
Nu ska ett socialdemokratiskt rådslag om skolan ske. Vi får se vad gräsrötterna i partiet säger om saken, man kan ha sina dubier; men kanske lyckas hon.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, skolpolitik, socialdemokraterna, Mona Sahlin, Sahlin,

Friskolerekord

2007-04-23T13:43:00.000+02:00

Som vi tidigare rapporterade om Göteborg och Stockholm så har antalet ansökningar om att få starta fristående grundskolor och gymnasier bildligt talat exploderat. När skolverket nu efter tre veckor lyckats räkna ansökningarna så summerade man 563 ansökningar - upp två hundra jämfört med förra året.
Länk till skolverket.
Och till TT-telegram i Svenska Dagbladet.
De flesta ansökningarna gäller fristående gymnasier.

Tidigare år har ungefär hälften så många friskolor till slut startat som det finns ansökningar. Och man kan möjligen vänta att rätt många kommuner kommer att spjärna emot. Å andra sidan finns det nu etablerade friskolekoncerner som rimligen lägger korrekta och väl underbyggda ansökningar.
Hur som helst är det spännande tider som säkert kan bidra till den svenska skolans utveckling!

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, skolverket, gymnasier,

Fler än i Svedala

2007-04-23T12:26:00.000+02:00

Att Svedala kommun - som vi skrev om nedan - inte är enda kommun som planerar att skapa "kommunala friskolor" framgår av en granskning som gjorts av tv-programmet Agenda och presenterades i går. Läs tt-telegrammet i Svenska Dagbladet, eller i Dagens Nyheter.

I allmänhet är det förstås bra om kommunerna minskar detaljstyrningen av de kommunala skolorna. Men skolminister Jan Björklund sätter faktiskt fingret på en väsentlig punkt när han, efter att också ha uttryckt sig positivt tillägger:

Men med ökad makt kommer mer ansvar när det går dåligt, säger Björklund som poängterar vikten av ekonomisk uppbackning från kommunen.

Och det är väl en tydlig sak som talar för att det är riktiga friskolor som är bäst lämpade för att släppas lös. De begränsas ju i sitt risktagande av de ekonomiska ramarna. Kommunala garantier är sannerligen ingen garanti för att ekonomin sköts ansvarsfullt, snarare tvärtom

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, kommunala friskolor, Jan Björklund, Svedala,

Förskolor i Staffanstorp

2007-04-21T17:38:00.000+02:00

Sydsvenskan berättar också (inte heller det på nätet) om Svedalas grannkommun Staffanstorp där en nybyggd förskola nu lämnats till enskild drift. Det är förstås ett förträffligt sätt av kommunen att agera, den slipper att i onödan ta på sig driftsansvar. Att man hade hela fem möjliga aktörer som visat intresse visar att det inte är någon brist på spekulanter.

Men denna förskola med 40 platser är bara en början. De närmaste tio åren kan Staffanstorp behöva 1000 (!) nya platser. Därför kommer kommunen att ta upp en diskussion med de som inte valdes ut denna gång. Det verkar också klokt. Man har svårt att tänka sig att kommen själv ska klara en så stor utbyggnad med god kvalitet.

Andra bloggar om: , förskola, fristående förskolor, Staffanstorp,

Kommunal "friskola" i Svedala

2007-04-21T17:26:00.000+02:00

I Svedala vill man att en av kommunens skolor ska få en friare profil - som kommunal friskola, rapporterar Sydsvenskan (inte på nätet).
Det är säkert en bra idé att låta de kommunala skolorna agera mer självständigt, man kan undra varför det bara gäller en, men kanske ser man det från den politiska ledningen som ett riskabelt riskprojekt...

Ska man få fart så kanske man snarare skulle ge alla kommunala skolor ökad frihet, samt släppa in en riktig friskola att driva en av de existerande.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, kommunal friskola, Svedala,

Nu pressas det också...

2007-04-11T08:33:00.000+02:00

I Dagens Nyheter fortsätter man att skildra tendensen att nu existerande kommunala gymnasier blir friskolor istället. Och fortfarande kan man förvånas över den lätt bekymrade tonen. Läs artikel här. I dag handlar det om skolledningar som känner sig pressade att ta över. En rektor säger:

Jag blev faktiskt chockad. Plötsligt blev jag tillfrågad om jag ville ta över.

För en annan är det inte kommunen som "pressat" utan istället konkurrensen från friskolor:

Antalet friskolor har dubblerats och vi måste anpassa oss till den marknad som är.

I det senare fallet låter det som om det trots allt finns en tanke. I det förra så verkar det olämpligt att avknoppa gymnasiet till en ledning som inte gillar förslaget. Det kan väl aldrig komma något gott ut av det.
Frågan är om det i allmänhet är en så god idé att bara göra friskolor av existerande kommunala enheter utan att få en ny ledning och en ny organisation. Risken är att friskolans fördelar inte kommer till sin rätt, eller att omställningen blir onödigt smärtsam.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Stockholm, avknoppningar, fristående gymnasier, gymnasiet,

Forts. Stockholm

2007-04-10T16:04:00.000+02:00

I en sidoartikel fortsätter den negativa vinkeln i Dagens Nyheter:
"Tre gymnasieskolor hotas".

Stockholms gymnasiechef Per Engback är pessimestisk, han tror sig behöva stänga tre stora gymnasier när antalet platser ska dras ner med 3000.
Riktigt dåligt tycker han att det är att de fristående gymnasierna nu snart kommer att ha fler elever än de kommunala:

Då tappar vi nog styrningen om gymnasieskolan. Vi kommer att få koncentrera oss på att göra det friskolorna inte gör. Kommunen är ju skyldig att se till att alla utbildningar finns. Friskolorna kan välja de mest intressanta, de minst dyra och mest enkla.

Vad är det för attityd? Borde han inte istället fundera över vad som är felet med de kommunala gymnasierna och hur dessa kunde bli konkurrenskraftiga igen.
Flera av innerstadsgymnasierna har ju funderat på avknoppning, det tyder på att det kanske är just "styrningen om gymnasieskolan" som upplevs som ett problem.

Andra bloggar om: skola, friskola, friskolor, fristående gymnasier, Stockholm,

Även i Stockholm

2007-04-10T15:26:00.000+02:00

Som vi förutsåg så kommer de nu inlämnade ansökningarna från förhoppningsfulla nya friskolor att bli nyheter lite varstans i landet. Det dröjde nästan en vecka innan Stockholmspressen reagerade jämfört med Göteborgs-Posten, men nu skriver Dagens Nyheter:
"Friskolor kan slå ut gymnasier."
Alltså en vinkling på det negativa i att valfriheten utvecklas samtidigt som antalet gymnasieelever förväntas sjunka om några år.

I en intervju med Olle Leksell, rektor på UVS-gymnasiet i Täby, kommer änå ett positivt perspektiv fram:

Fördelen med att jobba i en friskola jämfört med en kommunal är att det är korta beslutsvägar. Vi kan komma närmare eleverna och ha en flexiblare uppbyggnad. Jag tror att skolor med vettiga affärsidéer kommer att överleva konkurrensen. Den här branschen är inget för lycksökare, man blir inte rik i ett nafs direkt, säger han.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, fristående gymnasier, skola, Täby, Stockholm

Rekordmånga nya friskolor!

2007-04-05T12:03:00.000+02:00

Nytt rekord igen: Ansökningarna om nya friskolor (ansökningstiden gick ute siste mars) har i år passerat 400. Hittills har det uppmärksammats i Göteborgs-Posten. Läs här.
Tidningen listar alla i Göteborgstrakten.
Man kan uppmärksamma att inte en enda förefaller ha konfessionell profil, vilket kanske tyder på att andel sjunker från en redan låg nivå ju vanligare friskolorna blir. Bara en av grundskolorna har av namnen att döma invandrarinriktning, vilket måste ses som ovanligt. Göteborg har ju stora invandrargrupper.

Andra bloggar om: , skola, friskola, friskolor, Götebrog, konfessionella friskolor,

Sabuni polisanmäld

2007-04-03T10:26:00.000+02:00

Vår jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har gjort sig känd för många saker, men framför allt för att utskiljningslöst vara emot muslimska friskolor.

Innan hon blev minister skrev hon en bok: Flickorna vi sviker. I den berättar hon allehanda historier om omskärelser och annat hemskt. Nu har en forskare vid Malmö Högskola kommit fram till att Sabuni ägnar sig åt att sprida vandringssägner. I Sydsvenska Dagbladet skriver forskaren Sara Johnsdotter om att hon i sin forskning kommit fram till att en historia om att två flickor på en muslimsk friskola i Bromma skulle ha omskurits under sommarlovet helt enkelt inte stämmer. Rektorn skall ha vägrat anmäla detta (vilket är ett lagbrott) och det skall istället ha gjorts av en anställd på skolan. Sara Johnsdotter har undersökt detta och det finns ingen anmälan gjort någonstans om detta. Vilket visar att historien inte stämmer.

I sin bok pekar Sabuni ut skolan som "en muslimsk friskola i Bromma". Lite lagom anonymt om det inte hade varit för att det vara finns en muslimsk friskola i Bromma; Al-Azarskolan. Dess rektor Bashir Aman har nu valt att polisanmäla Sabuni för grovt förtal.

Sabunis försvar?

Jag visste inte att det bara fanns en muslimsk friskola i Bromma.

Det uttalandet ger ju en fingervisning om hur pass mycket faktagranskning som hon ägnat sig åt...
Andra bloggar om: Nyamko Sabuni, friskolor, friskola, könsstympning, Al-Azarskolan, muslimska friskolor

"Allokeringsproblemet"

2007-04-02T08:55:00.000+02:00

På Brännpunkt i Svenska Dagbladet skriver Kunskapsskolans vd Anders Hultin om ersättningssystemet till gymnasier. Han argumenterar om fristående gymnasier, men resonemanget förefaller att gälla alla gymnasier. Länk till artikeln: "Skydda inte dåliga friskolor".
Han menar att det finns kvalitetsproblem med en del skolor, som konkurrerar snarare med körkortsutbildningar och mycket egenorganiserad tid än med resultat.
Lösningen menar han är att göra upp med "bidragskulturen" inom skolan där man tenderar att belöna misslyckande genom att "allokera" mer resurser till enheter med dåliga resultat.
Istället vill han skapa ersättningssystem som gynnar goda resultat, till exempel resultat i förhållande till intagningspoäng.

Debatten är väl värd att ta. Frågan är emellertid om inte Hultin hoppar över ett par led och tar vissa slutsatser för givna. Till exempel gymnasier med mer självstudier. Som han skriver:

"Ingen vet hur halvtidsstudier påverkar studieresultaten och hur dessa elever klarar sig i den högre utbildningen."

Då vet man uppenbarligen inte heller om "halvtidsgymnasier" är dåliga. Traditionellt sett fanns det gott om korrespondensutbildningar i Sverige med hyfsade resultat: Mest känt kanske Hermods, men även till exempel "Torsås korrespondensgymnasium". Framgången borde förstås mätas och utvärderas, vilket väl egentligen är Hultins budskap.
Samtidigt är det ju klart att skolan i dag får ersättning som bygger på att man har lokaler, undervisning med mera ungefär som i "normalgymnasiet". Detta kan då ge vinster om man antingen ger en sämre utbildning eller en effektivare. Det gäller att hitta metoder att skilja på dessa två saker.

Mig tycks som om Hultin har mer rätt i delen där han argumenterar för en bättre utvärdering och jämförbar statistik inom skolsystemet. Allt för att göra valen mer informerade, och därmed bättre.

(Sedan kan olika organisation passa olika bra bra för skilda individer. Vi vet nu mer om att skolans traditionella starttid kanske är för tidigt för många elever, vilket till exempel i Frankrike lett till justeringar. Kanske finns det en ganska stor grupp gymnasieelever som det går bättre för om undervisningen koncentreras till eftermiddagarna. Jag misstänker att det skulle ha varit så för mig... Och då är det förstås en väg till högre kvalitet och bättre studieresultat om den möjligheten finn.)

Mer skakig är Hultins resonemang om att man på politisk väg ska skapa ett ekonomiskt styrsystem som klarar att finjustera gymnasieutbildningarna. I praktiken brukar sådant inte fungera så bra, enklare system är oftast att föredra. Om utvärderingen blir bättre så fungerar det fria valet också bättre som automatisk regulator.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, fristående gymnasier, skolkvalitet, skolpolitik, kunskapsskolan, Anders Hultin,

Ny verklighet för Stockholms rektorer

2007-03-31T16:47:00.000+02:00

I Dagens Nyheter kan man idag läsa om de bekymrade rektorerna i Stockholm. Det råder viss förvirring om de kommer att få mer eller mindre pengar att röra sig med. Systemet skall ändras, och mer pengar skall direkt ut till skolorna. Samtidigt för de också ansvar för fler utgifter. Det är alldeles utmärkt, de kommunala rektorerna måste få en känsla för att skolpengen inte är Kalle-Anka-pengar. Detta citat ur artikeln visar hur välbehövligt systemskiftet är:

Utöver det så har man inte tidigare finansierat rektors lön inom skolans budget,
och det är en kostnad på närmare 800.000 kronor.

Hur är det möjligt? Rektors lön ligger inte inom budget? Då infinner sig ju en skrämmande tanke. Tänk om man har "gömt" undan rektors lön när man beräknar hur mycket skolpeng friskolorna skall få? För de skall ju beräknas jämlikt. Och om rektor lön inte finns i budgeten så syns den ju inte.... Här finns en del att förklara och reda ut.

Det framstår med all önskvärd tydlighet att de kommunala rektorerna måste hitta ett nytt sätt att tänka. Kanske ett sätt som liknar friskolornas mer resurseffektiva verklighet. Allt som vi gör måste rymmas inom budget. Annars riskerar vi konkurs. Det värsta som kan hända en kommunal rektor som går med underskott är en utskällning av nämnden. Jämlika villkor?

Andra bloggar om: skola, friskola, friskolor, skolpeng, rektor

Ständigt denne Björklund...

2007-03-26T18:59:00.000+02:00

I Svenska Dagbladet kan man idag läsa om att Waldorfskolefederationen reagerar negativt på beskedet om att de inte kommer undan de nya nationella proven i årskurs 3. Waldorfskolorna har nämligen ett annorlunda arbetssätt, där de tar det lite lugnare i början. Men de menar också att när eleverna gått ut nian har de fått de kunskaper som förväntas.

Eftersom Björklund uppenbarligen inte förstår sig på poängen med alternativ tycker han att detta verkar flummigt och säger:

Man får inte blanda ihop en frihet i pedagogik med att man skulle kunna ha frihet att själv bestämma vad eleverna ska lära sig. Det står i läroplanen och går inte att dribbla bort.

Men Waldorfskolorna säger ju att eleverna lär sig det de ska! Bara inte till år 3 som Björklund vill. Dessutom finns idag de första avstämningsmålen först i år 5... Så vad exakt menar Björklund med att det står i läroplanen?

Sakta men säkert börjar detta likna en smygkommunalisering av friskolorna. Vårt utrymme att faktiskt vara annorlunda krymper för varje dag som går.

Andra bloggar om: Jan Björklund, nationella prov, Waldorf, Waldorfpedagogik, friskola, friskolor

Regeringen utreder

2007-03-22T18:38:00.000+01:00

Skolminister Jan Björklund ställde i veckan mest till det genom att - av populistiska skäl? - ånyo ifrågasätta konfessionella friskolor. Han oroade sig för att "extremism" kunde finnas där och ville öka kontrollen över finansiärer.
Det handlar väl om islamism och muslimska friskolor kan man tänka. Och då lär han ha svårt att hitta ett enda exempel på någon friskola som utmärker sig negativt, än mindre är finansierad av al-Qaida...

Finns islamism och terroristromantik hittar man det bra mycket troligare i kommunala skolor i storstädernas ytterområden.

Vid dagens regeringsmöte verkar det vara positivare saker som tagits upp, man ska utreda bland annat system för bidrag och möjlighet till domstolsprövning, något som verkligen saknats. Det är väl en fortsättning på uppgörelsen mellan alliansen och miljöpartiet redan förra våren. Ekot rapporterade i dag.

Vidare ska det utredas hur det bli enklare att få driva friskolor och hur den i dag enormt långa söktiden ska kortas.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, regeringen,

Ordning i Täby?

2007-03-20T12:45:00.000+01:00

Täby har ansökt om att få dispens så att man i de kommunala skolorna kan ge betyg/omdömen i ordning och uppförande. Om man får "kan de friskolor som vill" få ansluta sig.

Sannolikheten för dispens är nog rätt liten, nuvarande förordning är tydlig. Men sådana här dispenskrav är ofta ett sätt att bedriva politik, kanske få en fråga i debatten.

Man kan tycka vad man vill om ordningsbetyg. Men samtidigt kan konstateras att i en kommun med så många olika skolor att välja mellan blir ett utspel som detta mindre dramatiskt, den som inte gillar det kan alltid välja en annan skola.

Just nu finns det nämligen 21 kommunala och 19 fristående grundskolor i Täby, men fyra friskolor till har sökt tillstånd. Så snart nog är de kommunala i minoritet. Och då blir det tråkigare att vara kommunal skolpolitiker. Men roligare att vara elev och förälder.

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, Täby, ordningsbetyg, valfrihet, skolpolitik,

Friskola mot rymden?

2007-03-20T09:54:00.000+01:00

En så kallad Fuglesangseffekt - efter vår svenske astronaut Christer Fuglesang - har gjort att ansökningarna till friskolan Malmens rymdgymnasium i Kiruna, rapporteras det i bland annat Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Som vanligt är det väl inte en tillfällighet att ett uppblossande intresse fångas upp just av ett fristående gymnasium.
Per Aspera ad Astra, som det brukar heta: Till stjärnorna genom svårigheter!

Andra bloggar om: , friskola, friskolor, fristående gymnasium, Kiruna, Malmens rymdgymnasium, Christer Fuglesang, Fuglesang,

Strid om Tibble

2007-03-18T16:23:00.000+01:00

I statsministerns tidigare hemkommun Täby ska det ena av de två kvarvarande kommunala gymnasierna, Tibble gymnasium, avknoppas. Det var också där Fredrik Reinfeldt gick i gymnasiet, fast det då hette Tibbleskolan. Med avknoppningen bildas i så fall landets största fristående gymnasium med 1150 elever.

En grupp intresserade - bland dem en av skolans rektorer - har ansökt om att söka ett fristående gymnasium. Skolverket har nu beviljat ansökan och med stöd i kommunens verksamhetsplan förväntas de nu få ta över lokaler och verksamhet. Det kommunala gymnasiet läggs ner.
Det har oro och kritik på skolan. I en enkät som gjorts har 62 av skolans 133 lärare uttalat sig emot planerana medan endast 25 var för.

Debatten beskrivs i Dagens Nyheter, samt i Lärarförbundets tidning.
Förloppet är något nytt i friskoleutvecklingen. Vanligen startas en friskola från grunden och kan bara få elever genom att locka dem från kommunala skolor eller andra friskolor.
Här skulle en hel existerande skola byta huvudman.

Egentligen är det inget konstigt med det. Så har skett med vårdcentraler och tandläkarmottagningar. Ofta är det just de lokala mellancheferna som mest inser hur den politiska styrningen hämmar arbetat. Och en kommun som vill öka andelen fristående skolor kan förstås agera så här. Kanske hade det av konkurrensskäl varit lyckligare att öppna lokalerna för flera skolbildningar under samma tak, men nog kan det ändå vara ett intressant försök.
Kommunens bredvillighet att dra sig ur konkurrensen och dessutom upplåta lokaler den inte längre behöver kan också vara ett exempel för kommande tider när det totala elevantalet sjunker.

Nackdelen är förstås att en hård politisk strid om Tibble gymnasium kan göra det svårare
för de mer traditionella friskolorna. Och det är man inte betjänt av.

Andra bloggar om: , Täby. Tibble gymnasium, Tibbleskolan, Fredrik Reinfeldt, Reinfeldt, friskola, friskolor, fristående gymnasier, avknoppning,